Små och äckliga med

8 ben tillåter de sig att ta över världen och förpesta bekymmersfria skogsrundor och badbesök med sin närvaro. Det kliar ÖVERALLT på mig, jag lovar... *river hårt*. Hoppar till vid minsta killande som mitt hår ger mig i nacken ...*rysa*. Vilka jag talar om vet du nog redan... just det...
fästing jäklar.
Sonen fick en/ett den 8/7 och enl. egen utsago har ahn också illat ur en helt själv på bröstet , vänter sida. Samma jäkel har då troligen gett upp men bestämt sig för HÄMD o karvar sig in i det oskyldigabarnets hud och kött för att suga i sig av hans goda, varma fräsha friska blod.
Han har inte haft ngn på dryga 4½ år tidigare, jag har inte haft ngn på nästan 33 år och mamma hade inte haft ngn på 62 år o typ 1 v. efter 62 var tangerat vad händer , jojo, ett sånt där satyg till kryp röstar 1-0 till sig själv och tar sig ett skrovmål.
Tillbaks till sonen inga fästingar på 4½ år drygt o nu 3 st in
om loppet av 1 vecka. Hittade en idag precis i vecket/kanten mellan rumpan o låret... några cm till å den hade väl karvat sig in i ädlare delar. * rysa*
kräket togs bort av en vänlig kusin till maken (var på släktträff i skärgården) sonen skrek mest för sakens skull och insåg snart att det var ju inte så jobbigt o så värst ont gjorde det kanske inte heller. Visa det för läkare i framtiden ska han då inte göra ens om det blir rött för då är det nog bara ett eksem och läkarn kommer inte se det å tvinga sonen att äta penicillin sa han i kväll när han la sig. Å det vore nog väsrstaste straffet han skulle kunna få.
Må högre makter förbarma sig över mig och sonen , jag komemr RUSA in till grannen (som har hund) o låte dem ta ut de ev,. kommande blodsugande monstren. Jag gillar inte sådana med 8 ben inte ens små... å tanken på att en ÄTER på mig /sonen får mig faktiskt att må illa o känna mig lätt svimmningsbenägen. JAAA, jag vet jätte jätte fånigt men jag kan inte hjälpa det... här funkar ingen som hellst logik... tro mig, har prövat. *Rysa*

/kram

~Zirie